Apmycket att göra sista veckan

9/11 -06 Klockan ar 19:07

Det praktiska arbetet pa hyena-projektet tog tva veckor, sen skulle rapporten skrivas. Emelie dok in i materialet och knackade ut en 18 sidor lang rapport pa engelska. Det arbetet fick jag inte delta i.

Som Lee’s man pa plats skulle jag leda byggandet av de tva nya ap- och babianinhangnader. Tillsammans med 10 byggare sag jag till att fa pelare i cement, traramar byggda, vagg murad, staket runtspikat och tak panitat. Ett slitjobb for nagon som aldrig fick Lilla Snickaren i julklapp.

Lycklig babian.
Efter en veckas byggande kom da den stora inflyttningsdagen. 8 apor och 6 babianer skulle fa ett nytt hem. Emelie spenderade morgonen i gamla apburen for att stoppa ner de sma liven i transportburar. ”Hur da?” undrar Emelie, ”I svansen” menar experterna. Att fanga sma apor, pa vilket satt som helst, ar en utmaning som kraver talamod och hog smarttroskel. Sjalv la jag sista touchen pa nya burarna, langt borta fran allt kaos med livradda apor och skitforbannade babianer.

Babybabianer saljs pa oppen gata i Malawi, efter att mamman mordats. Becky ar en av dom. Vi spenderade en helg vid Lake Malawi tillsammans med Lee, hans vanner Bev & Nick och deras babybabian Becky. Det ar svart att med ord forklara hur fruktansvart sot den lilla varelsen ar, att ha spenderat en helg med henne ar ett minne for livet.

Fyra dagar blev till fyra veckor. Nu lamnar vi Malawi bakom oss. Mozambique och portugiserna vantar…

En hyena krattar inte själv

2006-10-29 Klockan ar 13:30 

Lilongwe Wildlife Sanctuary har 60 hyenor inneboende, efter tva veckors research ar det antalet vi kommit fram till. LWS bestar av tre zoner pa totalt 150 hektar som de senaste veckorna har varit var arbetsplats. Den information vi hade att utga ifran var: Ta reda pa hur manga hyenor som bor i omradet. Tillsammans med Patric, var bevapnade vakt, borjade vi arbetet med att genomsoka terrangen, meter for meter. Hyenor lever och bor i klaner pa mellan fem och tjugo individer. Sokandet efter halorna tog oss in i smartsamt tat och snarig skog. Varken vara kroppar, sjalar eller klader var beredda pa hur fruktansvart tuft det skulle bli. Med blasor pa fotterna och sonderslitna klader men med brinnande intresse ger vi oss ut varje morgon pa jakt efter fler hyenor. Efter forsta veckan var omradet genomsokt och den allvarliga kartlaggningen kunde borja. Vad hyenor gor nar dom ger sig ut pa natten ar att leta mat: antiloper, gnagare, faglar och en och annan hund. Vad de ocksa gor, vilket har betydelse for oss, ar att lamna tassavtryck. Pa eftermiddagen krattar vi rent runt alla bon och pa morgonen ar vi dar och analyserar aktiviteten. Av 90 bon har ca 70% visat sig vara aktiva.

Riskerna med att arbeta i LWS ar fa, men an sa verkliga, vilket vi fick erfara redan forsta dagen. Langst in i zon B dok det upp tre man, deras syfte var uppenbart. Bara nagon meter fran oss fick de syn pa Patric och hans kulspruta, da tvarvande dom och kastade sig tillbaka in i skogen. Patric avlossade en salva i luften och resterande delen av dagen visiterade alla vi motte. For att citera Patrics chef sa ”borde han ha skjutit ner i alla fall en”. Den senaste manaden har tre valdsamma ran genomforts i zon B. Nu fanns det inga tvivel om varfor vi har med oss en vakt.

Vad var undersokning kommer att leda till ar en omplacering av hyenorna. Svarigheten i det ligger inte bara i infangandet utan aven i det faktum att hyenor ar extremt territoriella och minst lika aggressiva. Att introducera hyenor till ett nytt omrade gors alltsa inte i en handvandning. Da har tva veckorna har givit oss en hel del smarta, en trasig garderob, ett ordentligt talamod och en rejal dos nyttig kunskap om hyenor.



En ordentlig hala for en rejal hyena.




Forskolelararen som en dag bevapnade sig med ett gevar for att eskortera oss ut i skogen.


Musli, en hemlos och svart undernard hund som Lee plockade upp fran vagkanten. Musli har nu fatt ett hem.


Apan Moses – vi dopte honom.


Lee Stewart.


Kotte ater Nsima med bonor.


Chilombo, en av zoots tva hyenor som skjots ihjal av en vakt efter att han blivit svart skadad i slagsmal.


Ett par minuter innan ranforsoket.










Chilombo – dagarna innan han rymde fran sin inhangnad och hamnade i slagsmal.




Dar vi kakar upp oss efter en dag av slit och slap.

 

Uppdrag: Hyena

Lilongwe Wildlife Sanctuary i Malawi ar pavag att fa en makeover som kommer att paverka hela Lilongwe och mojligtvis hela landet. Mitt i den centrala nationalparken ska det namligen byggas ett kombinerat forsknings och utbildningscenter om djur, ett hotell och en friluftspark for rehabiliterade djur. Projektet ar en betydande samhallsinsats for bade manniskor och djur i Malawi. Omradet ar i dagslaget en nedgangen, oinhangnad park dar krokodiler, leoparder, skurkar och hyenor lever i samforstand.

Lilongwes tva stadsdelar: Old Town (under) och Capital City (over). I markerat i mitten ar Lilongwe Wildlife Sanctuary, omradet vi arbetar med.
Klicka for interaktiv karta.

Projektet ar i full gang, men nagra hinder maste overvinnas. Ett av problemen ar de 50+ vilda hyenorna som lever och bor i omradet, en stadigt vaxande flock. Inte basta stallet att slappa ut nyrehabiliterade smadjur. Det ar dar vi kommer in i bilden. De narmaste veckorna ska vi spara upp, kartlagga och rakna hyenorna ner till sista ungen. Hyenorna ar ute och ranner i centrala Lilongwe pa natterna och kryper ner i sina bon till gryningen. Efter vi kartlagt alla bon krattar vi rent utanfor ingangen, for att nasta dag notera aktiviteten med hjalp av tassavtrycken. Till vart forfogande har vi en bevapnad ”Park-ranger” for beskydd mot rovdjur (t ex de hyenor vi rakar vacka) och banditer som gjort hela omradet till en ”No Go Zone”.

Lee Stewart, projektledare for Lilongwe Wildlife Sanctuary, har gett oss fria hander med hyenorna. Arbetet ar obetalt men gratis logi ingar. Vi har flyttat in i ett litet rum hemma hos Lee. Hemhjalpen Gertrud vacker oss med te pa morgonen och tvattar vara klader pa eftermiddagarna. Pa natten lagger vi oss trygga i vetskapen om att tva vakter patrullerar runt huset. Var del av projektet beraknas ta tva veckor, men Lee som ar begravd i arbete behaller oss garna sa lange han far.

Tazara – Vägen till Auschwitz?

20061016 Klockn ar 11:00

 Tazara = Tanzania Zambia Railway

Vi skulle ta oss fran Dar es Salaam ner till Mbeya, gransen till Malawi. Alterntiven ar fa: en buss skulle ta oss ner pa en dag men priset ar relativt hogt (min halsa, mitt humor och valmaende). Emelie skulle hanga ut ur fonstret som en schäfer for att bota aksjukan och jag skulle skulle apatiskt borja fundera pa en tidigare hemresa. Tazara-taget lockade nagot mer – forsta klass med roomservice, egen sang och loungevagn.
Vi slog oss ner i vantsalen en dryga fyra timmar innan avresan, ensamma. Nar tiden var inne for att oppna grindarna till perongen var salen knokfull. En stor kvinna i vaktaruniform staller sig framfor hopen och beordrar en ko, manniskor kastar sig for att hamna nagorlunda langt fram (Ekonomiklass som dom flesta reser i bestar av trabankar). Kvinnan later folket rora pa sig langsamt men nagra borjar springa…da brakar helvetet los. Den bastanta kvinnan vralar, sliter tag i manniskorna och kastar dom tillbaka in i kon. En militarpolis som anslutit sig tar sin batong och drammer till de ”olydiga”, aven han borjar skrika och vrala. Han haller upp batongen som en sabel (en garde) och stortar fram igenom massan for att peta ut dom ur kon som sticker ut lite ur ordningen. Dom som inte var kvicka nog fick en stav rakt i magen. Det gar inte att beskriva hur illa det faktiskt var. Bada vakterna skrek at manniskorna som snallt fick ta fysisk misshandel for att ens fa komma pa taget.
Jag och Emelie smet ut ur kon, vi hade ju anda en forstklass biljett med egen sang, inte behovde vi trangas och slass med Ekonomiklassarna om deras trabankar.

Mbeya ar en regional huvudstad i sodra Tanzania, ett par dagar i stan var planen men under ett dygn blev det. Hotellet var ode och skrackfilms inspirerat (ta en titt pa filmen Barton Fink for en uppfattning), restaurangen tog ett duktigt Mzungu-pris for kyckling och pommes (ar det nagot som gor en riktigt riktigt forbannad ar det nar vi far betala ett overpris for att vi ar vita. Som en boda-forare i Kampala sa ”but you have money.”)
Klockan 07 nasta morgon gick bussen till Songwe, gransen till Malawi. Inte mer an tva steg utanfor bussen i Songwe, sen blev vi overrumplade av tiotals ”vaxlare”. Vid alla granser hittar man unga killar som drar fram en tjocka sedelbuntar och vill vaxla ”I give you best rate.” Ibland har man inget val an att vaxla da, nagot som gav oss en forlust pa runt 12 dollar denna dag. Jag hade inte kollat upp kursen for Malawis valuta och hade saledes ingen aning att en dollar ar 140 kwacha och inte 110. Att han forst forsokte ge mig 11 kwacha pa en dollar gor mig annu tokigare.
Okej, fran gransen blev det minibuss till Karonga, fran Karonga tog vi oss till Mzuzu och darifran en nattbuss till huvudstaden Lilongwe. Till Lilongwe kom vi runt 2 pa natten – men icke fortrosta. Busschafforen parkerade bussen vid en bensinmack, stangde av motorn och forsvann. Kvar blev vi alla fram till morgonkvisten. Det var en service om nagot – vi sov kvar i bussen till soluppgangen. En natts logi insparad!

Planen har varit att ta oss till Zimbabwe idag men det har blivit lite korrigeringar och vi blir nog kvar i Malawi minst tva veckor till…