Om att stå i kö

Jag anser mig själv vara fri från fördomar, iallafall från sådana satta i betong. Alla människor är fria att göra intryck på mig och få min respekt men samtidigt har alla sina egenheter, alla grupper av människor har egenheter: Fransmän vägrar att prata engelska, finnar älskar bastubad, kineser lär sig strupkicka innan förskolan, japaner älskar gameboy mer än sin nästa, spanjorer föds med erotik och salsa i blodet, svenskar älskar att stå i kö och vara lagom, amerikaner kan inte peka ut Europa på kartan. Jag är fördomsfri…

Men Italienare kan inte visa vägen!
För ett par veckor sedan besökte jag och ett par vänner Milano i ett par dagar. Då Milano var en stad vi hittade null i behövde vi då och då fråga om vägen. Vi frågade en kvinna om vägen till en skivbutik, hon svarade vänligt och informativt med en pekande arm: ”You go on and on and on…and to the righta”. Vi frågade ett gäng poliser om vägen till en matbutik, alla skakade på huvudet men som en blixt från klar himmel, nu visste dom! Och pekade åt helt olika håll. En annan butik vi letade efter låg fem minuters gångväg rakt fram. Efter fem minuters gångväg visade det sig att den låg tio minuter längre fram. Men faktum var att den låg, som en garvande man sa, ”oh at least fifteen minutes with Metro”. En person sa till mig för några dagar sedan att Italienare är för stolta för att skaka på huvudet och säga att dom inte vet.

Om lite mer än en vecka står jag med tårna i det röda gruset. Då är jag i Kenya. Afrika är redan en stor förälskelse och jag har inte ens varit där. En hel kontinent som halkat efter i utvecklingen. En hel kontinent som gång på gång missbrukas i media för den ”dramatiska historiens” skull. En hel kontinent som aldrig fått vår respekt. Jag längtar ihjäl mig!
Jag längtar efter doften, glädjen, humorn, spänningen, maten, det vackra Afrika som alla invigda pratar om.
Snart är jag där…

Och nej, jag älskar verkligen inte att stå i kö. Men jag tokhatar när andra inte gör det!!!

Det här är planen…

Vi flyger ner till Nairobi, Kenya måndagen 3/7 (Christophers födelsedag). Därefter ska vi ta oss genom Kenya till Uganda. Runt Victoriasjön och ner till Tanzania. Väl i Tanzania tar vi oss ut till kusten och vidare ut till Zanzibar. Efter det åker vi troligtvis ner till Mozambique och slutligen in i Sydafrika. Från Kapstaden har vi en bokad hemresa den 3/11, men förhoppningsvis kan vi stanna lite längre. De e vår resplan!